swedishidiotat

  

Efter att ha levt mina blyga, snart 19 år, har jag helt om det senaste kommit till insikt med ett av de sociala, inte problem, jag hittar inget ord som passar, men, "problem" som jag dras med.
Det handlar om alkohol.

Ett allt för vanlig scenario när man en fredagskväll som vilken annan håller på och förvärmer med vännerna är för mig snabbfyllan. Man kommer dit vid sju, åtta, börjar göra sig vacker, hjälper andra att göra sig vackra, småpratar, lyssnar på bra musik, har det allmänt trevligt och väntar eventuellt på något slags hinder som ska avlägsna sig innan cidern och vinet plockas fram.
Säg att det blir läge runt halv nio.

Min närmaste bekantskapskrets, och de jag oftast festar med, är en samling människor som allihop tycker att klockan tio är ett klockslag nog så väl att gå in på utestället som något, en punkt som vi ofta diskuterat eftersom jag ställer mig tveksam i frågan.
Klockan tio betyder att man åker runt halv tio. Vilket ger en förfesttid på ca sextio minuter. Här kan vi snacka om att suga i oss!

Problemet med snabbfyllan är inte bara just det att man måste klunka så förfärligt (även om det inte alltid är så kul...), nej. Det största problemet är otrevligheten och Pang-effekten.

Otrevligheten innebär varken mer eller mindre än vad det står. Det känns helt enkelt inte trevligt att Hälla  i  sig. Osocialt.

Pang-effekten syftar så klart på känslan "Nej nej, det e lungt, jag känner knappt av något- oh jiees, nu snurrar det innåthelvetehär!"
Typ.

I och med snabbfyllan, som egentligen har som enda mål att göra dig riktigt berusad innan du går in på krogen, försvinner liksom halva grejen med alkohol. Gemenskapen.

Att ta en drink på balkongen, ett glas vin till maten, en öl vid grillen eller lite whisky i soffan är förbaskat underskattat. Att dricka för trevnadens, istället för fyllans, skull.

Om det sen händer att man blir lite rund om foten under middagen finns det få saker som känns på det sättet som när man häller i sig lite vatten och känner hela kroppen bli lite mer sig själv igen. Den var på väg. Men den blev inte full. Det , mina damer och herrar, det är härligt.

Jag vill inte med detta säga att fyllan är överskattad, gud nej! Det enda jag vill säga är faktum att inte vara full, det är underskattat.

                                                                                               (Juli 2009)

Gud vilken kärring jag är....