Fuck me hot fuss
Jus nu sitter jag här i den svala sommarnatten och försöker överföra lite musik från mina nyinköpta skivor till min telefon. Det går sådär halvbra och jag håller på att slå sönder hela datorn. Men annars är det bra med mig, jo det är det.
Jag blev så lycklig idag när jag kom hem och såg att skivorna kommit. Dom låg där på köksbordet och väntade, alldeles stilla, och det var som något magiskt över det bruna, inntetsägande kartongpaketet vari mina alldeles nya (asså jag har ju hört musiken förut, men, jo, själva tanken nu då) känslor väntade. Suck! Härligt.
Jag närmade mig sakteliga och tittade på paketet. Jo. Det var dom. Som jag väntat.
Mina ivriga fingrar vände och verd på kartongen, for över adressen, och, innan jag han tänka, slet upp förpackningen i skarven (jag hade tänkt öppna ordentligt men den j**la kartongen var ju omöjlig!), och där var dom.
En efter en gled dom ut i handen på mig. Nya och blänkande. Jag lät undslippa ett klent men lyckligt "jaaa" (ville inte att pappa skulle höra, han skulle tycka jag var så larvig) och ett litet lyckans skratt när jag äntligen nu fick vad jag så länge eftertraktat. Pappa kom in genom dörren bara någon sekund senare, och jag, ja, kunde inte hålla mig längre. Jag hoppade och studsade och visade stolt mina nyförvärv (det var som jag trodde, han tyckte att jag var larvig, eller, ja, knäpp...).
Nu sitter jag som sagt här, och håller på att kräkas över vad jag nyss lovsjöng. Ja. Precis så är det.
Det var väldigt länge sedan jag faktiskt köpte någon annan musik än en bland-cd, och nu idag märker jag vad jag har gått miste om. För, visst är det väl en speciell känsla när man står där med det nya, oöppnade, blanka fodralet i sin hand. Förväntan. För vad som komma skall. För vilka tillfällen just den här skivan kommer att göra oförglömliga. För allt den har att erbjuda.
Det är något särskillt med nya cd skivor.
Nu börjar musiken trilla in här på datorn. Har ingen som hellst aning om hur jag gör, helt plötsligt ligger alla låtar i rätt mapp, med rätt namn och allt är frid och fröjd. Så jag får väl fortsätta som jag gjort då...
Hörs vi inte förr, så hörs vi senare
Ha det bra!
Jag blev så lycklig idag när jag kom hem och såg att skivorna kommit. Dom låg där på köksbordet och väntade, alldeles stilla, och det var som något magiskt över det bruna, inntetsägande kartongpaketet vari mina alldeles nya (asså jag har ju hört musiken förut, men, jo, själva tanken nu då) känslor väntade. Suck! Härligt.
Jag närmade mig sakteliga och tittade på paketet. Jo. Det var dom. Som jag väntat.
Mina ivriga fingrar vände och verd på kartongen, for över adressen, och, innan jag han tänka, slet upp förpackningen i skarven (jag hade tänkt öppna ordentligt men den j**la kartongen var ju omöjlig!), och där var dom.
En efter en gled dom ut i handen på mig. Nya och blänkande. Jag lät undslippa ett klent men lyckligt "jaaa" (ville inte att pappa skulle höra, han skulle tycka jag var så larvig) och ett litet lyckans skratt när jag äntligen nu fick vad jag så länge eftertraktat. Pappa kom in genom dörren bara någon sekund senare, och jag, ja, kunde inte hålla mig längre. Jag hoppade och studsade och visade stolt mina nyförvärv (det var som jag trodde, han tyckte att jag var larvig, eller, ja, knäpp...).
Nu sitter jag som sagt här, och håller på att kräkas över vad jag nyss lovsjöng. Ja. Precis så är det.
Det var väldigt länge sedan jag faktiskt köpte någon annan musik än en bland-cd, och nu idag märker jag vad jag har gått miste om. För, visst är det väl en speciell känsla när man står där med det nya, oöppnade, blanka fodralet i sin hand. Förväntan. För vad som komma skall. För vilka tillfällen just den här skivan kommer att göra oförglömliga. För allt den har att erbjuda.
Det är något särskillt med nya cd skivor.
Nu börjar musiken trilla in här på datorn. Har ingen som hellst aning om hur jag gör, helt plötsligt ligger alla låtar i rätt mapp, med rätt namn och allt är frid och fröjd. Så jag får väl fortsätta som jag gjort då...
Hörs vi inte förr, så hörs vi senare
Ha det bra!
Kommentarer
Trackback
