Blev lite poetisk så här på kvällningen

Jag förstår inte vad det är med mig?
Jag förstår inte hur jag kan vara så korkad?
Jag vill ju vara en sån som bara glömer och går vidare.
En sån bra.
En sån som säger "livet är för kort för att ältas, släpp det". Och som faktiskt går vidare.
Att det ska vara så svårt för en människa.
Att hålla sig fast, nästan krampaktigt.
Att inte våga släppa taget och se vad som händer.
Nej.
Då har man minnena. För där finns alltid det samma.
Där kan inget oväntat hända.

En sån bra människa som säger "get on with it"
Som inte är så feg.

Det är den bra människan.

Kommentarer
Postat av: Ludvig

SVAR: tack!

2009-07-16 @ 00:52:36
URL: http://ludienyberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0